Värdet av ett starkt varumärke

Tidigare i våras var jag i London på konferensen Digital Media Strategies. Under två dagar diskuterade internationella medieaktörer nya intäktsströmmar, och trots att mycket handlade om pengar var det som stod i fokus hos de allra flesta aktörer varumärke och innehåll.

Att tjäna pengar på media är i dag svårare än någonsin. Det är svårt att ta betalt för innehåll i sin ordinarie form, ännu svårare att binda upp läsarna i prenumeration. Annonsintäkterna räcker en bit, men inte hela vägen. Man måste med andra ord hitta nya intäktskällor – men hur gör man som medieaktör för att plötsligt kunna konkurrera inom helt nya områden?

Jo, man identifierar produkter och tjänster som ligger nära det egna varumärken, där ens läsare redan har ett starkt förtroende för ens expertis och pålitlighet.

Ta till exempel The Drum, som enligt egna uppgifter är Europas största sajt om marknadsföring. Deras främsta produkt är en nyhetssajt, men deras core business är kunskap om marknadsföring och reklam, och den kunskapen kan de erbjuda i form av en nyhetssajt men också som researchbyrå, som agency, genom events etc. Ett annat exempel är Immediate Media som genom sajten Hitched erbjuder en marknadsplats för allt som har med bröllop att göra – lokaler, klänningar, bröllopsfixare… Perfekt för läsarna av deras bröllopstidningar! Eller varför inte Jewellry Maker, en TV-shop med fokus på smyckes-hantverk som tar fasta på deras expertis och målgrupper inom hantverk och DIY.

Det finns något väldigt uppfriskande i att de nya digitala intäkterna går tillbaka till kärnan. Du är inte din produkt, du är ditt varumärke – och i det varumärket finns ofta allt du behöver för att vara lönsam under många år framöver.

trust
Trusted brand stamp

Digitaliseringen har blivit nördarnas revansch

En av de saker som gör dagens mediebransch så intressant, är hur den i accelererande takt rör sig från ett oligopol till en fri marknad. Tänker man efter finns det inte så många monopol- eller oligopolmarknader i Sverige. Därför är det egentligen rätt absurt att det fria ordets bransch är en av de som haft minst antal aktörer.

Att antalet tv-kanaler och tidningar varit så litet har ju trots allt reglerat vilka budskap som nått ut till den stora massan. Nischade intressen har diskriminerats till förmån för det som driver upplagor och rating. Det är därför befriande att se hur utbudet av nischat innehåll fullkomligt exploderar nu när vem som helst kan skapa och distribuera innehåll. Man kan säga att det är nördarnas revansch!

På senare år har det också blivit lättare för små aktörer att kapitalisera på sitt innehåll. Olika säljnätverk gör det möjligt att tjäna pengar på trafiken utan att ha egna säljresurser. Man är heller inte begränsad till displayannonser utan kan jobba effektivt och kreativt med nya kanaler som exempelvis Instagram och olika former av sponsorskap.

Tänk om det sett ut så här för några år sedan, när jag själv var en av de små aktörerna! Nu jobbar jag för en av bjässarna och fragmentiseringen är väl mer ett hot än en möjlighet för oss. Trots det kan jag inte låta bli att glädjas över hur utvecklingen gynnar små, passionerade och dedikerade aktörer. Media är förstås mycket mer än pengar – det är både konst och opinionsbildning. Och kanske handlar utmaningen nu om att hitta sätt för både bjässarna och de små aktörerna att hitta såväl egna som gemensamma ytor för att skapa riktigt bra och relevant innehåll för alla publiker – breda som nischade.

Virtual Reality på Elle-galan

Ett av de just nu mest hajpade områdena inom digitala medier är helt klart Virtual Reality. En teknik som fortfarande är i sin linda men som många tror kommer att växa kraftigt under de kommande åren. Den ultimata VR-upplevelsen ligger enligt experterna många år bort, men redan nu börjar både mediehus, annonsörer och privatpersoner att experimentera inom området.

Självklart passade vi på Aller media på att utforska VR i samband med något av det heligaste vi har – Elle-galan. Till skillnad från andra medier, som TV4 och SR/Musikhjälpen, nöjde vi oss inte med att sätta upp en kamera på en pinne. Vi ville ge läsarna möjligheten att följa med vår reporter som om de själva vore gäster på galan.

Se klippet från Elle-galan här: http://www.elle.se/virtual-reality-ellegalan-2016/ 

Om du har tillgång till ett par VR-glasögon (t.ex. Google Cardboard) klickar du på glasögon-symbolen efter att du satt igång klippet på din smartphone. Därefter placerar du din smartphone i glasögonen och kan se dig omkring genom att vrida på huvudet. En riktigt cool upplevelse! Även om det snurrar lite i huvudet efteråt…

VR

Den nya tidens distribution

Det pågår en intressant diskussion just nu om distribution av medieinnehåll på internet. Nyligen kom nyheten att Facebooks Instant Articles lanseras i Sverige och reaktionerna från branschprofiler var omedelbara och i högsta grad delade. Vissa såg det som en självklarhet att nå ut till användarna på de plattformar där de befinner sig. Andra tyckte att det var att kasta sig i armarna på Facebook utan att tänka efter. Och alla diskuterade de inte helt självklara möjligheterna att tjäna pengar på initiativet.

En av de största utmaningarna med digitaliseringen är, som jag tidigare skrivit, att mediebranschen blir alltmer fragmentiserad. Alla kan skapa media online och det blir svårare att nå fram i bruset. I en sådan värld är det nödvändigt att använda externa plattformar för att nå fram till sin publik. Självklart måste det också vara ekonomiskt gångbart, men eftersom att affärsmodellen för media i grunden bygger på räckvidd blir det ett slags hygienfaktor att bygga en kritisk massa av användare, oavsett var man gör det.

Det fanns ju en tid då det utspelade sig ett krig mellan browsers och alla ville bli den regerande plattformen. I dag är den en annan form av plattformar som slåss om användarna, och i det nya kriget är mediebolagen värdefulla spelbrickor eftersom att de producerar innehåll som gör plattformarna mer attraktiva. Det blir ett givande och tagande mellan plattform och innehållsproducent, där varje part vill ha en så stor del av kakan som möjligt men där ingen kommer att gå lottlös.

Och i slutändan kan ingen slå hål på den gamla klyschan att content is king. Relevant innehåll kommer alltid att hitta sin publik, vi måste bara tänka om hur vi får den att nå fram och hur vi skapar en bra och stabil affärsmodell utifrån nya förutsättningar.

Minns du livet före smartphone?

Det är först när man sätter saker i perspektiv som man förstår deras innebörd. Att den ökande digitaliseringen går snabbt förstår vi instinktivt, men inser vi egentligen vad det betyder?

Tänk tillbaka på tiden innan du skaffade dig din första smartphone. Hur var livet då?

De flesta av oss svarar spontant att det inte var så stor skillnad på hur livet ser ut i dag. Fundera då på hur en vanlig dag med din smartphone ser ut. Du vaknar av väckarklockan på din smartphone. Du kollar när bussen går på din smartphone. Du uppdaterar dig om nyheter, väder, sociala händelser och aktiekurser på din smartphone, löpande hela dagen. Du ringer samtal, skickar meddelanden. Du briljerar med kunskap som du smyg-googlat fram. Du har din inköpslista till veckohandlingen i din smartphone, eller så använder du den för att beställa hem veckans matkasse. Du spelar spel, du lyssnar på musik. Du söker efter recept. Du tittar på tv och på Youtube.

På bara några år har mobiltelefonen gått från att vara just en telefon till att bli en livskompanjon. Den hjälper oss att kontrollera våra liv, sociala kontakter, information, scheman och vardagsbestyr. Den har blivit en oumbärlig resurs som vi inte klarar oss utan. Och ändå gjorde vi just det för mindre än tio år sedan.

Smartphone evolution

När någon ber oss att titta en dag, en vecka eller ett år tillbaka, minns vi ofta vår omvärld som ungefär likadan som den vi lever i i dag. Det är först när vi ser på den från ett utzoomat perspektiv, som i exemplet med smartphonen, som vi förstår skillnaden.

Förändring är inkrementell och sker hela tiden, därför märker vi ofta inte av att den sker just nu. Det är också därför vi är så dåliga på att anpassa oss efter förändring innan det är för sent.

Vad är media? Den viktigaste fråga vi kan ställa oss just nu.

Vad är egentligen media? 

Frågan låter banal men är extremt relevant, och framför allt är det en fråga alla vi som jobbar inom mediebranschen måste orka ställa och förstå innebörden av. För när de traditionella medierna utmanas av nya, digitala aktörer luckras gränserna upp, och de definitioner som tidigare varit självklara blir plötsligt livsfarliga att hålla fast vid.

Låt oss ta ett par enkla exempel. Instagram är ett forum för privatpersoner att lägga upp fina bilder och Google är ett sökverktyg. Inte är väl det media, som traditionellt definieras som matiga artiklar eller tv-program?

Är man av den åsikten kommer man snart att vara utmanövrerad. För även om produkterna inte är uppbyggda på samma sätt konkurrerar de om samma två saker som mediebolagen jagat efter i alla år:

  1. Användarnas tid
  2. Annonsörernas pengar

Det är förödande att inte förstå vad som definierar media och därmed ett mediebolags konkurrenter i den nya, digitala världen. Men tyvärr alldeles för vanligt. Till och med pålitliga källor verkar ha fått det om bakfoten. Som exempel definierar Business Dictionary en konkurrent på följande sätt:

”In business, a company in the same industry or a similar industry which offers a similar product or service.”

Facebook levererar inte en liknande produkt som de klassiska mediebolagen. Men de tävlar om samma personer – samma användare och samma annonsörer. Alla som gör det är konkurrenter!

Steg ett för de traditionella mediebolagen är att förstå att det är de nya aktörerna som är våra främsta konkurrenter – Facebook, Google, Spotify, Instagram, Snapchat (och flera tusen till). Först då kan man börja leta efter sätt att möta den nya konkurrensen – och försvara sin egen överlevnad.

Vad är media?

Friskt vågat hälften vunnet – att våga experimentera

Nyheten om Spotify:s offensiva våg av samarbeten blev en snackis häromdagen. Plötsligt levererar kvällstidningen Aftonbladet, som för inte alltför många år sedan endast fanns i pappersformat, TV-innehåll till musiktjänsten Spotify, som för inte alltför många år sedan … inte fanns alls.

Aftonbladets TV-verksamhet är förvisso fortfarande en förlustverksamhet, och den här typen av oprövade partnerskap är självklart riskabla. Men när en bransch befinner sig i kris, när det gamla brister och något nytt ska formas, då är det ofta nödvändigt med stora investeringar för att hitta och bygga formen för det nya. Annars hinner någon annan före.

Och det är det som är så jäkla spännande just nu. Både Aftonbladet, Spotify och flera andra aktörer vågar testa. Det lanseras nya digitala produkter till höger och vänster. Rörlig bild och interaktivitet är de hetaste områdena men även en app för sportfiske gör succé. Många av de här initiativen kommer att tokfloppa och innebära stora pengar i sjön för investerarna. Men några kommer att flyga – och forma hela det framtida medielandskapet. En svindlande tanke om ni frågar mig.